Buller

Brommaflyget är Stockholms största enskilda ljudföroreningskälla. Det finns faktiskt ingen motsvarighet i hela Sverige när det gäller antal direkt miljöstörda personer.

Ljud uppfattas subjektivt

Men buller uppfattas subjektivt. En myggas surr kan vara mycket irriterande medan en symfoniorkester kan vara njutbar att lyssna till. Graden av uppfattad störning är svårfastställd.

Klart är att jetmotor- och sågklingspropellerljud uppfattas av de allra flesta som mycket störande. Ljudklippet på den här sidan är från en AVRO RJ100 från Malmö Aviation som stiger över Västerort.

Hur mäta buller

Ett teoretiskt försök till ljudmätning används av Luftfartsverket. En mikrofon placeras högt upp på en stång, utan reflekterande ytor. Självklart har detta inget att göra med hur en människa inne på en gård, eller hur någon som försöker somna i sin säng, uppfattar ljudet.

Det etablerade sättet att beräkna flygbullerstörning är att beräkna ett genomsnittsvärde per dygn. Mycket högt buller några få gånger per dygn ger samma bullermätningsvärde som ett lågt, hela tiden malande buller. Gränsvärdet för svårt störda går enligt Luftfartsverket vid 75 dB A.

Enskilda ljudstötar på 35 dBA anses väcka en sovande person. Under inflygningen mäts motsvarande maxvärden på c:a 80 dB A.

Skadeverkningar av buller

Buller påverkar människor psykiskt. Det visas bl.a. genom vad docent Staffan Hygge vid Statens Institut för Byggnadsforskning kommer fram till i sin rapport om "Skolbarn, buller och inlärning". Kontentan är att just jetplansbuller ger mest negativa effekter på skolbarn under inlärning. Jämförelse görs med väg-, tåg- och verbala ljud.

Högt blodtryck är mycket vanligare intill flygplatser än övrigt enligt Stockholms läns landstings miljömedicinska enhet. Hos ca 20 procent av de 19-80-åringar som bor inom en 55 dB:s nivå finner man detta fenomen.

Professor Gunnar Adler-Karlsson påvisar en överdödlighet hos människor som bor nära en flygplats. Hela 140 procent högre dödlighet har uppmätts nära flygplatser i internationella studier.

Ca 30 procent av Sveriges befolkning har hörselstörningar i någon form och är i behov av lugn miljö. Ca 10 procent av befolkningen behöver sömn/vila på dagtid.

Tystare flygplan?

Vid nyetableringen 1992 lovades att planen skulle bli tystare och tystare. Förhoppningarna har inte infriats. Det har också visat sig tekniskt svårt att konstruera tystare jetmotorer utan att de förlorar i effekt och därmed bränsleekonomi. De alla senaste motorkonstruktionerna är dock något tystare än äldre. Det vanligaste och bullrigaste flygplanet på Bromma är nu som 1992 Malmö Aviations AVRO RJ 100, en konstruktion från 70-talet. Det finns moderna, relativt tysta flygplan på världsmarknaden men de trafikerar inte Bromma flygplats därför att de anses oekonomiska. Malmö Aviation bytte flygplan år 2000 från BAE 146 till AVRO RJ 100. I princip är det samma flygplan, samma motorer – och samma buller. Bolagets nio AVRO RJ 100 har en medelålder på 16 år (september 2012).

Nonchalerade miljökrav

Koncessionsnämnden för Miljöskydd ansåg både 1983 och 1997 bullerstörningarna från jetplanen så betydande att de skulle förbjudas. Koncessionsnämndens beslut 1997 kördes över av regeringen på formella skäl.

Luftfartsverket/Swedavia har heller inte vidtagit några bullerskyddsåtgärder på fastigheterna som man är tvingad till inom ramen för det Nationella programmet rörande bullerskydd inomhus, utan har avvaktat miljöprövningen som man framgångsrikt har förhalat sedan 1993. Först 2012 kom Swedavia igång med de bullerisolerande åtgärder som man genom Miljööverdomstolens dom 2010 tvingats till att utföra på kringliggande bostadsfastigheter.

WHO:s rekommendationer från mars 1993 ställer tydliga krav på tyst miljö i daghems-, skol- och rehabiliteringsinrättningar samt i hemmamiljöer.

Mer information om buller och bullerstörningar:

Miljöförvaltningen i Stockholm

Naturvårdsverket

Länsstyrelsen i Stockholms län