Ekonomi

Värdefull tomtmark

Brommaflyget är dyrbart för samhället. Markarrendet som Luftfartsverket betalar till Stockholms stad är symboliska en (1) krona per år. Efter avtalsförlängningen 2007 tillkommer också 5 kr per avresande, vilket beräknas ge staden intäkter på mellan fyra och fem miljoner årligen. Detta är alltså den årliga intäkten för 2,5 km2 tomtmark, ett område stort som Östermalm mitt i Sveriges hetaste region!

Samtidigt lider Stockholmsregionen av svår bostadsbrist. Huvudstadens tillväxt begränsas mycket kraftigt av problemet. Bromma flygfält upptar inte bara ett område stort som Östermalm, utan byggrestriktionerna under inflygningskorridorerna påverkar också bebyggelsen av ett än större område.

Betydelse för näringslivet

Förespråkarna för Brommaflyget brukar hävda att tillgänglighet till en flygplats har stor betydelse för näringslivets utveckling i Stockholm. Det finns ingen vetskaplig undersökning som stöder detta påstående. De svenska storföretagen, som ABB, Ericsson och Stora, är numera multinationella och har redan flyttat sina huvudkontor från Stockholm.

De mindre företagen flyger inte egna affärsflygplan och vill antagligen ha bra kommunikationer till en internationell storflygplats. Stockholms Handelskammare hävdar att största hindret för näringslivets tillväxt är bristen på bostäder. Inte enbart bostäder saknas, utan även möjligheter till utbyggande av arbetsplatser. Många företag under inflygningen har önskemål om utbyggnad men möjlighet ges ej så länge som flyget finns kvar.

Arbetsplatser

Möjligen kan man hävda att ett par hundra arbetstillfällen på själva flygplatsen, och som är direkt avhängiga av flygtrafiken, betingar ett ekonomisk plusvärde. Men det ska då ställas i relation det tusentalet arbetstillfällen som skulle kunna skapas om området exploaterades mer rationellt. Den stora arbetsplatsen Volvo Lintaverken är sedan flera år nedlagd.

Trafikekonomi

En miljöekonomisk analys av Brommaflyget, utfördes 1993 (då var flyget mindre omfattande än i dag) utav Naturskyddsföreningen och Ecotraffic. Slutsatsen av rapporten gav att värdet utav restidsvinster (Arlandabanan fanns ej då) är långt lägre än bullerkostnaderna för samhället. Brommaflyget gav 1993 en nettosamhällskostnad på 315 milj. kr/år.

Siffrorna baseras även på värdeminskningar av fastigheter (skillnaden är större idag). Samhällets miljökostnader för flyg är 44 gånger högre än för tågresande och för buss två gånger. I denna utredning sattes inga priser på samhällskostnader för effekter av luftemmisioner och immisioner. Betänk också att flygbränslet är helt skattebefriat! Samhällskostnaden torde med största sannolikhet vara flera gånger större än de 1993 framräknade 315 milj. kronorna.

Dyrt trafikflyg

Det starkaste skälet till flygavregleringen 1992 var att flygresandet skulle bli billigare. Effekten blev istället motsatsen. De inrikeslinjer som ej flygs från Bromma har fått lägre priser, medan exempelvis Malmö- och Göteborgslinjerna har blivit dyrare. Anledningen är att marknadsvillkoren har satts ur spel. Malmö Aviation hävdar att de konkurrerar med läge och inte med pris.

Dålig lönsamhet

Flygtrafiken på Bromma är inte ens speciellt lönsamt för flygbolagen, eller rättare sagt för Flygbolaget. Redan 1993 gick Malmö Aviation City Air Skandinavia i konkurs med 60 miljoner i skulder. Därav var 6 miljoner skulder till Luftfartsverket – skattebetalarna. Bolaget ombildades under nytt namn, Malmö Aviation Schedules, och blev plötsligt skuldfritt!

De kommersiella förutsättningarna för nuvarande högprislinjer från Bromma minskas än mer i och med Öresundsförbindelsen, Arlandabanan och med konkurrensen från SAS nya större plan på samma linjer.

Sammanfattning

"Beslutsfattarflyget" vill ej ensamt bära kostnaden för Bromma flygplats och ökade miljöavgifter. Sport- och allmänflyget tillför inget av större ekonomiskt värde. Slutsatsen är entydig: Brommaflyget är en samhällsekonomisk katastrof.