Utredningar, utredningar, utredningar...

Brommaflygplats vara eller icke vara är säkert Stockholmhistoriens mest segdragna fråga och mest väl utredda. (Redan 1947 hade byggandet av den nya flygplatsen vid Halmsjön - sedermera Arlanda, påbörjats.) Här följer en förteckning över de offentliga utredningarna av organ inom stat, kommun och landsting.

  1. 1954 startades den första utredningen, "Utredning rörande framtida trafik på Stockholms flygplatser" som påpekade nackdelarna med dubbla flygplatsorganisationer och olägenheter för passagerarna med två flygplatser.
  2. Statliga Vattenbyggnadsbyrån utredde 1955 bebyggelse på Brommafältets startbanor.
  3. Samma år tillsatte staten en delegation ledd av Per Åsbrink för att utreda bebyggandet av Brommafältet. Man föreslog bl a en massiv bebyggelse med höghus för 62 000 innevånare.
  4. 1956 utredde Luftfartsverket frågan om var Stockholms nya flygplats borde ligga och föreslog Jordbro söder om Stockholm.
  5. Vattenfallstyrelsen utredde på nytt frågan om ny flygplats 1957 och förslog Skå-Edeby på Svartsjölandet.

Under 60-talet tog utredandet en paus, efter att utrikesflyget 1962 flyttat till Arlanda.

  1. 1971 tillsattes "KSL-utredningen" (Kommunförbundet för Stockholms län) som föreslog en nya flygplats vid Tullinge-Getaren.
  2. Luftfartsverket gjorde 1972 utredningen "Bromma A - C" för att föreslå åtgärder för att minska bullret kring Bromma.
  3. 1972 gav kungl maj:t utredningsuppdraget "Utredning för lokalisering av flygverksamheten i Stockholm" förkortat "ULF–utredningen". Målet för utredningen var att skapa förutsättningar för en snar bortflyttning av flygverksamheten från Bromma – senast 1978. Man förslog att allt trafikflyg skulle lokaliseras på Arlanda och att Tullingen-Getaren så småningom skulle byggas då behovet ökat.
  4. 1976 tillsatte den borgerliga regeringen "Bromma–utredningen" förkortat "BRU-utredningen" som hade som mål att utreda förutsättningarna för fortsatt flyg på Bromma.
  5. Utredningen kom fram till att det behövdes två flygplatser i stockholmsregionen och att behålla Bromma var det billigaste alternativet. Men man förslog också bullerisolering och inlösen av de mest störda fastigheterna.
  6. "SAU-utredningen" – Stockholms allmänflygutredning, som skulle utreda allmänflygets lokalisering i stockholmsregionen tillsattes före regeringsskiftet 1976. Därefter ändrades direktiven till utredningen och Bromma kom med som ett alternativ och Bromma presenterades därefter som den bästa lokaliseringen av allmänflyget.
  7. Åttiotalet fortsatte likadant. Luftfartsverket gjorde en utredning, LUFS 1, som fann att stockholmsregionen behövde två flygplatser, Arlanda och Bromma.
  8. LUFS 2 studerade en nedläggning av Bromma och en flyttning till Tullinge. TULL fann att allmänflyget, men inte trafikflyget kunde flyttas till Tullinge.
  9. 1989 företog Stockholms stad en stor utredning "Bromma flygfält – en utredning om Brommafältets framtid". Syftet var att avgöra Brommas öde efter att 50-års kontraktet med staten gått ut. Man förslog en nedläggning 1996 och att fältet skulle bebyggas med ca 8 000 bostäder med arbetsplatser och service. Trafikflyget kunde flyttas till Arlanda och allmänflyget kunde spridas på de mindre flygplatserna i regionen.
  10. 1994 tillsatte regeringen en utredning, ledd av kommunalrådet i Katrineholm, Marita Bengtsson, om hur tidigast Bromma kunde läggas ned. 1996 kom svaret, tidigast 2001.
    Under alla omständigheter kunde Bromma läggas ned då snabbtåget och tredje banan på Arlanda var klara.
  11. Luftfartsverket presenterade 2000 en utredning om var man ville att Brommas ersättningsflygplats efter år 2011 skulle lokaliseras. Luftfartsverket fann att en helt ny flygplats skall byggas på Södertörn söder om Stockholm.
  12. Stockholmsberedningen presenterade 2003 ytterligare en utredning om flygplatskapaciteten i stockholmsområdet. Majoriteten i beredningen ansåg att Bromma inte kunde läggas ned utan att en ny flygplats byggs. Man begär att regeringen tillsätter en kommission för att få till stånd en ny flygplats.
  13. Regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet utser år 2014 en s k förhandlingsman, förre socialdemokratiske näringsministern Anders Sundström, som skall utreda förutsättningarna för en nedläggning av Bromma flygplats.
    Rapporten "Mer flyg och bostäder" pekar på att Brommaflyget på sikt måste avvecklas och att Arlandaflyget bör utökas.