Utsläpp till luften
Man kan mäta utsläpp från en enskild flygmotor och sedan multiplicera utsläppen med antalet flygplan, starter och landningar och flugna kilometrar och på så sätt räkna ut flygets totala utsläpp. Problem uppkommer dock om man vill urskilja flygtrafikens utsläpp i till exempel stadsmiljön där utsläppen blandas med andra utsläpp från bilar och uppvärmning. Miljö- och hälsovårdsförvaltningen vet därför inte hur just Brommaflygets utsläpp i luften påverkar stockholmarnas hälsa.
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Oförbrända kolväten bildas mer eller mindre vid all förbränning. Bilmotorernas katalysatorer tar bort de oförbrända kolvätena. Jetmotorer saknar katalysatorer. En landande, startande eller taxande Avro RJ 100 på Bromma släpper ut stora mängder oförbrända kolväten. Innehållet i detta är starkt reaktivt och innehåller kraftiga doser mutagena och cancerogena ämnen. Småbarn är tio till hundra gånger mer mottagliga för dessa ämnen än vuxna. Vid vissa vindar och väderlekstyper kan mänskliga näsor uppfatta dessa polyaromatiska ämnen på flera kilometers avstånd. Under denna transport förändras ständigt kemin i utsläppen, bland annat genom inverkan av solljus och fuktighet. Vad för slags gift som slutligen når oss människor, så kallade befolkningsdoser, är till stor del obekant. Vi känner bland annat till ett antal ämnen som bensen och toulen, bekanta från flera miljöskandaler. Över Sundbyskolan, där över ett tusen barn vistas, ligger vissa dagar, beroende på vindriktningen, fotogenstanken tät. Bara detta faktum är nog för en omedelbar avveckling av Bromma flygplats.
Kväveoxider (NOx)
Vid förbränning i till exempel en bilmotor reagerar luftens kväve och syre och bildar kväveoxider. Bilarnas katalysatorer tar bort en stor del av kväveoxiderna. Jetmotorer saknar katalysatorer.
Kvävedioxid har låg vattenlöslighet och förs därför långt ned i lungorna. Höga halter av kvävedioxid skadar luftvägar och lungor. Personer känsliga för exponering av kvävedioxid kan reagera redan vid mycket låga halter. Ungefär 10 procent av Stockholms vuxna har astma och 14 procent av barnen har någon form av allergi. Sifforna är alarmerande höga och stigande. Kväveoxid i luften har stor betydelse för utvecklandet av allergier och astma. Kväveoxid är ett så aggressivt ämne att det efter hand bryter ned sten, metaller, textilier och plaster.
Kväve är ett gödningsämne som tillförs skog och mark genom luftburen kvävedioxid vid nederbörd. Käveöverskottet som inte tas upp av växterna förs via diken och bäckar till insjöar och till Östersjön som övergöds. Gröna algbeläggningar på tak och väggar utomhus är ett resultat av luftens käveöverskott.
Kväveoxiden bidrar tillsammans med svaveldioxiden till försurningen. Utsläppen av svaveldioxid till luften har dock minskat, men det har inte utsläppen av kväveoxider.
Marknära ozon
Marknära ozon bildas av kväveoxid och kolväteföreningar under påverkan av solljus. Det marknära ozonet har precis som kväveoxiden en starkt irriterande effekt på slemhinnor och lungor. Under soliga och vindstilla dagar påverkas känsliga personer som astmatiker.
Ozonet har också en nedbrytande effekt på växligheten. Man beräknar att produktionsbortfallet för jordbruket i Sverige är ca en miljard om året. Ozonet bryter också ned plaster och gummi.
Koldioxid (CO2)
Att koldioxidutsläppen i luften har den allra största inverkan på växthuseffekten står numera utom varje rimligt tvivel. Den globala uppvärmningen kommer att vålla enorma ekonomiska skador och kan om utvecklingen skenar okontrollerat till och med hota mänskligt liv på jorden.
Flyget är det trafikslag som per personkilometer släpper ut överlägset mest koldioxid. En flygresa mellan Stockholm och Göteborg resulterar i drygt 66 kg CO2 utsläpp per person. Tåget på samma sträcka ger 2,6 gram! En Avro RJ 100 i LTO (landning, taxning och start) släpper ut ett ton koldioxid, vilket efter omräkning för större effekt på högre höjd motsvarar c:a 6 000 km bilkörning.
Det beräknas att flyget står för 12-13 procent av trafikens koldioxidutsläpp och 2-3 procent av det totala koldioxidutsläppet i världen. Flygandet ökar snabbt, man har en årlig ökning om ca 9 procent sedan år 1960. Det är mer än något annat trafikslag.
Sveriges bilister har pålagts skattebördor på bensin och diselbränsle i akt och mening att minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Flygbränslet är dock helt skattebefriat!
Vattenånga
Vattenånga från flygmotorerna bildar kondensstrimmor på himmelen när vattenångan bildar ispartiklar. Kondensstrimmorna har samma effekt som höga tunna moln och bidrar till uppvärmningen av jordytan. Under vissa atmosfäriska förhållande kan också flygets utsläpp bidra till bildandet av cirrusmoln. Dagarna efter den 11 september 2001 var all flygtrafik stoppad över USA. Forskarna kunde då uppmäta en ökad solinstrålning. Tillsammans med koldioxidutsläppen innebär flygets inverkan på den globala uppvärmningen sannolikt en fyrdubbling i förhållande till flygets andel av de totala koldioxidutsläppen.
Luftfartsverkets agerande
Luftfartsverket är helt finansierat av flygets trafikavgifter på de statliga flygplatserna. Lfv:s grundinställning är därför att det överallt ska flygas så mycket som möjligt – det ökar verkets inkomster. I Luftfartsverkets ansökan om villkorsändring för Bromma flygplats, upptas nio sidor om avisningsmedel, endast två sidor om buller och noll sidor om luftemissioner!
Gäller internationella miljöavtal för Sverige?
Kyoto-avtalet, Agenda 21 och EU:s miljöåtagande, som Sverige skrivit på, ter sig mer omöjliga att uppnå. Den tätnande flygtrafiken i Europa i allmänhet och i Sverige i synnerhet, gör att våra miljöåtaganden framstår som ouppnåeliga. Flyget står ensamt för en stor ökning av koldioxidutsläppen.
Bromma, det sämsta luftföroreningsalternativet
Som vi redogör för ovan sprids giftiga oförbrända kolväten och kväveoxider från flygtrafiken på Bromma flygplats över mycket tättbefolkade områden. Fler människor drabbas än i någon annan svensk stad!
Beträffande koldioxidutsläppen så minimeras utsläppen om många personer fraktas i stora flygplan vid färre tillfällen. Inrikestrafiken på Arlanda med större, helst fullsatta, flygplan utgör alltså en mindre miljöbelastning än de många mindre flygplanen i Brommatrafiken.