Vem behöver Bromma?

Bryssel och flera andra storstäder klarar sig utan exklusiv cityflygplats för beslutsfattare. Huvudstaden i Europas största land Tyskland, till folkmängden 9 gånger så stort som Sverige, har stängt citynära flygplatsen Tempelhof och kommer också att stänga cityflygplatsen Tegel för att i stället bygga ut Schönefeld-flygplatsen till Berlin Brandenburg International (Willy Brandt) – 17 minuter med tåg från Berlins centrum. En enda trafikflygplats räcker alltså åt Berlin men tydligen inte åt Stockholm!

"Beslutsfattarna" anser sig behöva Bromma

Skogsbolaget Storas vd Bo Berggren tillhörde i början på 90-talet Brommaflygets mest högljudda förespråkare. Om han inte fick möjlighet att landa med företagets affärsjet på Bromma skulle Stora flytta sitt huvudkontor från Stockholm. Svaga politiker lät sig 1991 utpressas men Stora flyttade ändå sitt huvudkontor utomlands. Liksom flera andra storföretag som köpts upp eller flyttat huvudkontoret av skatteskäl.

Kungen har ca 10 minuters resväg till Bromma från Drottningholm och använder Brommafältet för sina flygresor med statsflygplanen. Det tar säkert en halvtimme längre tid att åka bil till Arlanda. Bromma har lägre säkerhet än Arlanda, se Flygplatssäkerhet. Som ett kuriosum kan nämnas att Brommas näst längsta startbana, "tvärbanan" 05/23, som går i nord-sydlig riktning med start eller inflygning över Lovön, stängdes då kungafamiljen flyttade till Drottningholm.

Artister, sportstjärnor och inflytelserika personer inom näringsliv och förvaltning som flyger med eget eller hyrt affärsflyg använder med förkärlek Bromma flygfält. Men att flyga i eget jetplan här numera inte så stort glamourvärde som tidigare på grund av det omgivande samhällets miljötänkande.

Stressade storstadsbor med "vardagspusselproblem" anses behöva Bromma

Detta framhålls av politiker som ser sig som den urbana medelklassens talesmän. Argumentet som förs fram är alltså bekvämlighetsargumentet – Bromma kan lätt nås med tjänstebilen eller taxi, det är korta gångavstånd och det går snabbt att checka in.

I själva verket trafikeras Bromma flygplats mest av personer från övriga landet som gör tjänsteresor till och från huvudstaden. Ca 70 procent av stockholmarna använder aldrig någonsin Bromma flygplats

Luftfartsverket/Swedavia "behöver" Bromma

Beslutsfattarflyget, skolflyget och allmänflyget inbringar för lite i trafikavgifter till Swedavia. Bromma bär inte sina kostnader utan kräver ett omfattande trafikflyg. Alternativet till Bromma, Stockholm – Skavsta i Nyköping, är privatägt och inbringar inga inkomster till Swedavia. Flygtrafiken och helst trafikflyget måste med alla medel öka på Bromma.

Eftersom inrikesflyget minskar vill Swedavia satsa mer på charter och utrikestrafik. Det är därför vi nu ser flera utrikesflyglinjer på Bromma – Bryssel, Helsingfors, Köpenhamn och Århus.

Behöver skol- och allmänflyget Bromma?

Det är möjligen så att skol- och allmänflyget verkligen behöver Bromma – alternativa flygplatser är svårfunna inom rimligt avstånd från Stockholm. Men Swedavia är inte intresserat av att hysa någon flyghobbyverksamhet och vill helst bli av med småflyget. Swedavia försöker därför att övertala olika kommuner i Stockholms närhet, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås att hysa Brommas skol- och allmänflyg på något nedlagt krigsflygfält. På detta sätt frigörs ännu mer flygrörelser för det tunga trafikflyget och Swedavia får in mer i trafikavgifter.

Swedavia vill på alla sätt få bort all verksamhet på Bromma som på något kan störa det inkomstbringade trafikflyget. Transportstyrelsen har givit dispens till att Bromma får trafikeras med BRA:s plan som egentligen är för stora för flygplatsen. För att kunna ge plats åt de stora plan som eventuellt missar landningsbanan har man därför sagt upp de företag som under många år hyrt mark och fastigheter på Brommafältet.

Behöver inrikesflyget Bromma?

Mellan år 1980 till år 1992 fanns inget inrikes trafikflyg på Bromma. All trafik gick på Arlanda. Det gick alldeles utmärkt. Dessutom är inrikesflyget, till skillnad från utrikesflyget, del av flyget som minskar.

Staten bör ta över ägandet av Arlandaexpress och biljettpriset måste sänkas. Pendeltågstrafiken måste utan extra avgift ansluta till Arlanda.

På Arlanda låter Lutfartsverket/Swedavia de stora, gamla flygbolagen ha monopol på de bästa starttiderna på morgonen. Egenheten med denna s k grand-fathers-right, gör att de s k peak-tiderna är svåråtkomliga för andra flygbolag. Låter man marknadskrafterna verka även här så får högstbjudande operatör de bästa tiderna och flyger följaktligen med större plan. Ett stort flygplan smutsar ned luften mindre än två mindre plan. Men Swedavia förlorar förstås trafikavgifter på att ändra systemet.

Lutfartsverket/Swedavia påstår att man inte kan blanda planen som trafikerar Bromma med Arlandas större och snabbare plan. Om man nu flyttar skol- och allmänflyget till andra mindre flygplatser och låter marknaden på Arlanda svälja Brommas reguljära inrikesflyg så återstår ju endast "beslutsfattarflyget". Det handlar oftast om snabba jetplan som inte har problem med Arlandas rytm och följaktligen platsar in där.

Behöver näringslivet Bromma?

1993 genomförde länsstyrelsen i Stockholm en undersökning om hur närheten till en flygplats inverkar på ett företag. Alla företag med fler än 20 anställda mellan Stockholm och Arlanda tillfrågades. Denna grupp jämfördes med en liknande grupp av företag som var lokaliserade längre bort från "Arlandakorridoren". Resultatet var följande: De företag som låg längst bort ifrån den heta Arlandasträckan hade lika mycket "flygkontakter" med omvärlden som förstnämnda grupp.

Hela tiden förbättras den tekniska kvaliteten för digitala möten och konferenser. Framtidsinriktade företag har insett möjligheterna och satsar på utrustning och lokaler anpassade för digitala mötesplatser för att slippa dyra och tröttsamma affärsresor.

Samstämmigt säger sig näringslivet i Stockholms län behöva fler bostäder och bättre kommunikationer på marken för att utvecklas. Brommas vara eller icke vara har mycket liten betydelse för näringslivet i jämförelse med dessa frågor.

Om bara viljan finns går Brommaflyget att avveckla.